Det har gått synnerligen bra för Lunds universitets forskare när det gäller att kamma hem utlysningar inom Horisont Europa, EU:s ramprogram för forskning och innovation. En viktig orsak till framgångarna är den stödfunktion som finns på universitetet och som hjälper forskarna att göra rätt vid ansökningarna.
Bäst i Sverige och femte bäst i hela Europa. Det blev betyget för Lunds universitet när sammanställningen över vilka lärosäten som dragit in mest pengar och flest kontrakt inom Horisont Europa under 2023 var klar. Sett till pengar drog universitetet in drygt 63,4 miljoner euro.
– Horisont Europa är Lunds universitets näst största externa finansiär och otroligt viktig för vår verksamhet, säger Rickard Eksten, forskningshandläggare vid avdelningen Forskningsservice.
Tillsammans med kollegorna Anna-Karin Wihlborg och John Phillips guidar han de forskare som är intresserade av att söka anslag från EU.
– Till oss kan forskarna komma och prata om sina idéer och så hjälper vi dem att hitta rätt. Vi fungerar som bollplank genom hela ansökningsprocessen, säger Anna-Karin Wihlborg.
Duktiga forskare – och viktig stödverksamhet
När LUM ber dem att analysera varför just 2023 blev ett så framgångsrikt år för Lunds universitet, lyfter de fram flera orsaker som de tror har bidragit. Den viktigaste är helt enkelt att Lunds universitet har så duktiga forskare, konstaterar John Phillips. Och ramprogrammet passar dem.
– Inom Horisont Europa finns välkända finansieringsmöjligheter som våra forskare känner till och inte är rädda att söka. Det är väl anpassat för våra forskare som har en internationell karaktär, säger han.
Dessutom spelar de stödprogram som finns vid universitetet en viktig roll. Hos Forskningsservice kan man som forskare få hjälp med att söka finansiering inte bara från EU, utan också från svenska finansiärer som Wallenbergstiftelserna och amerikanska federala finansiärer.
– Stödstrukturen är välkänd ute på fakulteterna. Många forskare blir beviljade medel och de kan i sin tur dela med sig av sina erfarenheter till yngre kollegor. På det sättet finns här många bra förebilder, säger John Phillips.
Storbritannien på väg tillbaka
Att både Schweiz och Storbritannien haft begränsningar i att erhålla medel från Horisont Europa under den pågående sjuårsperioden är en annan anledning, eftersom det innebär minskad konkurrens. Från och med 2024 associeras Storbritannien till programmet igen, vilket kan komma att påverka Lunds universitets chanser att få anslag.
– Men man ska komma ihåg att Storbritannien då också går in med pengar för att få vara med, så det blir en större kaka att dela på. Därför ser vi det som en möjlighet snarare än ett hot att de kommer tillbaka, säger Rickard Eksten.
De flesta discipliner har fått anslag
Extra glädjande tycker de tre forskningshandläggarna att det är att forskningsprojekt från de flesta discipliner finns bland de som beviljats medel. En tredjedel av de forskare som beviljats anslag i Horisont Europa fick det för första gången. Bland annat fick Juridiska fakulteten sitt första ERC Starting Grant förra året och Forskningsinstitutet för psykologiskt försvar i Helsingborg fick sitt första koordinerade samarbetsprojekt.
– Det är en medveten strategi att ha ett bredare deltagande från olika discipliner. Det är glädjande att vi ser fler ansökningar och högre beviljandegrad över hela ramprogrammet, säger John Phillips.
Viktigt att bygga nätverk
Han poängterar att ett anslag från EU i förlängningen har fler vinster än de rent ekonomiska; det ger också forskaren en möjlighet att synas och lyfta både sitt forskningsfält och sitt universitet i internationella forskningssammanhang. Eftersom många av anslagen går till samarbetsprojekt där flera lärosäten är involverade, ger det också en möjlighet till värdefullt nätverkande.
Vad har ni för tips till LU-forskare för att det ska fortsätta gå så här bra?
– De ska inte ge upp, de ska fortsätta söka och engagera sig i ramprogrammet. De får gärna tänka i längre tidshorisonter om flera år framåt. Det tar tid att bygga upp bra projekt både vetenskapligt och nätverksmässigt, säger John Phillips.
– Jag skulle sammanfatta det så här: planera i god tid, ta del av stödet som finns och bygg ditt nätverk, säger Anna-Karin Wihlborg.
Ursprungligen publicerad i LUM: https://www.medarbetarwebben.lu.se/artikel/darfor-ar-lu-femte-bast-i-europa-pa-att-ta-hem-eu-medel
Kommentarer